Tänk om vi i stället skulle kunna använda matresterna till att tanka våra bilar? Redan i dag är detta möjligt. Biogas som produceras från matavfall har potential att ersätta delar av vårt behov av fossila drivmedel. Om allt svenskt matavfall återvanns skulle vi kunna producera energi motsvarande 100 miljoner liter bensin.

Sverige har alla förutsättningar för att ta en världsledande position på biogasom­rådet. Stockholms län har en hög biogas­potential eftersom den stora befolkningen ger upphov till stora mängder matavfall och avloppsslam. Stockholm står tillsammans med Skåne, Västra Götaland och Östergötland för 60 procent av Sveriges biogasproduktion. Trots detta råder i dag akut brist på biogas för Stockholm regionens bilister.

Matavfall och avloppsslam utgör de främsta råvarorna för biogasproduktion i länet. Medan avloppsslammet redan utnyttjas väl, kan mer göras för insamling och återvinning av matavfall. Sverige hade som mål att återvinna 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker år 2010. Men målet nåddes inte. Nu har vi chansen att slå två flugor i en smäll. I Södertörn införs nu nya ambitiösa system för insamling och återvinning. I kombination med nyinvesteringar i biogasanläggningar kan vi fyrdubbla produktionen de kommande tio åren. Osäkra förutsättningar gällande skatter, priser och marknad försvårar dessvärre dessa initiativ.

En omställning till biogas kräver en kraftfull och sammanhållen nationell politik som ger incitament i hela kedjan från producent till konsument så att investeringarna i biogas ökar. Tyvärr kan vi konstatera att den politiska viljan saknas. Detta är anmärkningsvärt eftersom regeringen samtidigt har beslutat att den svenska fordonsflottan ska vara ­oberoende av fossila bränslen år 2030.

De fossila bränslena kommer inte helt att kunna ersättas med biogas, också ­elbilar kommer på sikt att bli viktiga särskilt i städerna, men lastbilar och bussar kommer under överskådlig tid inte att kunna köras på el eftersom att de är för tunga. Här är biogasen det enda alternativet med nollutsläpp och som dessutom är 100 procent förnybart.

Biogasen ger, precis som annan bioenergi, i princip inga nettoutsläpp av koldioxid alls, men den koldioxid som tidigare via fotosyntesen tagits upp i råvaran (till exempel kasserad mat som nu hamnar i soporna) frigörs naturligtvis när biogasen förbränns. Eftersom denna koldioxid kommer ut ur avgas­röret trots att biogasen är klimatneutral ur ett livscykelperspektiv, verkar regeringen anse att biogasen inte är miljövänlig.

Regeringen har nämligen beslutat att supermiljöbils­premien bara skall omfatta elbilar. Följden av detta bakvända resonemang blir att efter­frågan på biogasbilar kan minska och därmed viljan att öka återvinningen av maten som slängs. Än så länge kan inte biogasen konkurrera prismässigt med oljan som fordonsbränsle. Regeringen bör därför redan i vårpropositionen tillföra pengar så att alla bilar som drivs med klimatneutrala drivmedel omfattas av en miljöbilspremie.

Denna klimatpremie måste åtminstone täcka merkostnaden för gasanpassningen av bilen. Klimatpremien kommer säkerställa efterfrågan på biogas och öka återvinningen av matavfall.

Ytterligare ett skäl till att inkludera biogasbilarna i miljöbilspremien är att det redan finns flera olika biogasbilar att välja mellan. Biogasbilar gör omedelbart skillnad i klimatarbetet men det lär dröja flera år innan välfungerande elbilar finns tillgängliga till rimlig kostnad. Allt fler signaler tyder på att ­målet att begränsa jordens uppvärmning till max 2 grader C inte kommer att nås. Nu är det bråttom och att då bara stödja teknik som kanske kommer att göra skillnad i framtiden är inte ansvarsfullt.

Bollen ligger nu hos regeringen. Medborgarna tar gärna en aktiv roll i sorteringen och insamlingen av matavfall och det finns många aktörer som vill öka återvinningen av matavfall för produktion av biogas. Genom samarbete mellan kommuner, konsumenter och producenter kan vi utveckla en marknad som leder till nya jobb samtidigt som landets utsläpp av koldioxid minskar. Satsningar på biogasområdet i Stockholmsregionen har hittills minskat koldioxidutsläppen med 14 000 ton per år. Det är glädjande att se att vi är på rätt väg men nu behövs en nationell strategi som möjliggör ökade investeringar i biogas. I längden är det inte hållbart att mat som skulle kunna bli drivmedel och därmed föras tillbaka till kretsloppet slängs.
Robert Falck
vd SRV återvinning
Stellan Jacobsson
vd Svensk biogas