Under föreningens elvaåriga existens var vi som mest nära 200 betalande medlemmar besjälade av viljan att stillsamt och uthålligt medverka i vår flik av modernt samhällsbygge. Vi trodde att vi hade kommunen med oss. I spetsen för vår förening och med grundmurat förtroende i breda kretsar stod ordförande Allan Sundqvist och vice ordförande Anna Britt Piuva. Vi som var med på resan, även om så bara de sista åren, minns mötena och all förväntan. Vi minns hur planerna växte fram kring ombyggnaden av det gamla ålderdomshemmet och alla obesvarade brev som vi skickade till kommunen.

Vi minns frustrationen när vi fick vänta på övertagandet av lokalerna i två år därför att kommunens barnomsorg var kvar. Vi minns hur finanskrisen 2008 gjorde oss oroliga för våra bankkontakter men att samtalen med kommunen sedan slutade med Anders Lagos löfte inför de samlade partiledarna att kommunen skulle överta ansvaret för projektet. Det var den 1 juni 2009 och kommunal ­borgen förelåg för våra kostnader för planändring, byggnadslov med arkitekthandlingar och marknadsföring.

Jag noterar att Anders Lago med anledning av Astra Zenecas nedläggning anklagar regeringen Reinfeldt för att ”inte ha gjort mer för att rädda kvar forskningen i Sverige.” Jag anklagar härmed Anders Lago för att själv inte ha gjort något alls för att rädda Enegården.

Den dåvarande stadsdirektören, Kjell Hasslert, hade uppdraget att organisera vår förhandling med kommunen. Vi möttes då av påbudet att vårt ombud, konsultföretaget Mirum som låg bakom det viktiga konceptet för ”kooperativt hyresboende” förbjöds närvara vid förhandlingarna.

När dessa slutligen kom till stånd möttes vi av nästa chock. Vid andra sidan av förhandlingsbordet satt inga ordinarie representanter för Södertälje kommun utan där satt representanter för Peab! Det blev då med aggressiv tydlighet klart att de insatser som nu skulle krävas till projektet – det handlade inte längre om kooperativa hyresrätter utan om bostadsrätter – kom upp på helt andra kostnadsnivåer än i vårt tidigare projekt.

Vi bemöttes av Peab inte som medborgare i Södertälje kommun utan som potentiella kunder för att ge privat vinst. Där och då led Södertälje kommun en stort demokratiförlust!

Anders Lago är nu knuten till HSB och i den egenskapen hävdar han en pragmatisk inställning till upplåtelseformerna. Han säger att i Stockholm prövar nu HSB ”kooperativa hyresrätter som förenar det bästa hos både hyresrätten och bostadsrätten”.
Just det, Anders Lago – du kunde med en gnutta kreativ eftertanke ha agerat pragmatiskt redan för Enegården! Kooperativt hyresboende var ju Mirums själva huvudbudskap, men som inte släpptes fram till förhandlingsbordet!

Det gamla ålderdomshemmet Enegården förfaller. Vi gamla finns kvar med vårt växande behov av trygghetsbostäder. Bostadsbristen förvärras och en dag kommer ett nytt miljonprogram att behöva pålysas. Kommuner ska aldrig idka intimt umgänge med stora byggkoncerner – det demokratiska underskottet växer!
Lars Danielsson