Häpnadsväckande försvarstal
Man häpnar när man läser försvarsartikeln för dubbdäck (LT, 17 september), där Metin Ataseven med flera moderater hävdar att minskningen av dubbdäck inte påverkar luftkvalitén och partikelnivåerna och därför inte har någon betydelse för hälsan.
Relaterat
Det är precis tvärtom. Att minska användandet av dubbdäck ger effekt på luftkvalitén och därmed hälsan. I artikeln hänvisas till en studie som Trafikverket genomfört att dubbdäck minskar dödsolyckorna med 42 procent, vilket förvånade mig stort. Efter att ha läst Trafikverkets årsrapport och miljörapport från 2011 och den särskilda utredningen från 2009 om vinterdäck kan jag inte någonstans hitta belägg för det påståendet. Tvärtom redovisar man att skillnaderna är knappt mätbara. Och att det är andra saker som betyder mer, till exempel antisladdsystem.
Dessutom väljer artikelförfattarna att flytta fokus från bilar till tunnelbanan vilket naturligtvis är ett viktigt problem men inte för ett ögonblick förtar viktiga åtgärder i vägtrafiken. De moderata kamraternas halvsanningar hjälper knappast till att lösa de miljöproblem vi bilister står för.
Utdrag ur Trafikverkets miljörapport 2011: ”För partiklar krävs ytterligare åtgärder för att uppnå miljökvalitetsmålen till år 2020. Av största vikt är att dubbdäcksanvändningen minskar i stora tätorter framför allt i Mellansverige. Den kortare period som dubbdäck får användas på våren har gett ett positivt bidrag men mer krävs”. Vidare står att minskad dubbdäcksanvändning, gett en minskning av koldioxidutsläppen med 6 000 ton och lägre energiförbrukning.
Och i Samlad lägesrapport om vinterdäck – regeringsuppdrag 2009: ”Dubbade däck ger fortfarande vissa trafiksäkerhetsmässiga fördelar framför odubbade vinterdäck på isväglag, men skillnaden i väggrepp mellan dubbade och dubbfria vinterdäck har minskat i takt med att däcktyperna utvecklats. Bilar med dubbfria vinterdäck är inte inblandade i olyckor i högre utsträckning än bilar med dubbdäck.”
Rapporten konstaterar att ett visst inslag av dubbdäck i fordonsparken förbättrar väggreppet genom att dubben ruggar upp is och snö, och sliter på beläggningen vilket motverkar den polering som alla däck medverkar till under barmarksförhållanden. Enligt erfarenheter från Norge är det en låg andel som krävs för denna polering.
Vidare: ”I Norge har dubbdäcksanvändningen i de städer som har infört en dubbdäcksavgift minskat från 60–70 % till 15–20 % utan att personskadeolyckorna har ökat. Det finns undersökningar som visar att det inte finns några signifikanta skillnader i trafiksäkerhet mellan dubbfria och dubbade däck.”
Att minska användandet av dubbdäck är bra för miljö och hälsa och påverkar inte trafiksäkerheten mer än marginellt.
Jag propagerar inte för ett totalförbud, men att arbeta med för att åtminstone
komma ned till samma omfattning av dubbdäck som man med positiva erfarenheter nått i norska städer måste var en del av en aktiv hälso- och miljöpolitik.
Tage Gripenstam (C)
gruppledare
