Centerpartiet och Folkpartiet är regeringens ivrigaste anhängare av att införa nystartszoner. Tanken är att via skattelättnader – lägre bolagsskatt och minskade sociala avgifter – stimulera företag att etablera sig i områden med låg förvärvsfrekvens och högt utanförskap. För drygt ett år sedan beslutade alliansregeringen att utreda frågan – och i går presenterades utredningen.

Den resonerar kring om det över huvud taget är en framkomlig väg att gå att på detta sätt subventionera företag för att få fler människor i jobb.
Man lyfter fram forskning som visar på de undanträngningseffekter som riskerar att uppstå. Den innebär att arbetssökande som får subventionerade anställningar tar jobb som annars hade tillfallit andra personer. Det är alltså inte automatiskt så att helt nya jobb skapas. Och risk finns att konkurrensen mellan företag snedvrids.

Men även om nystartszonen inte är en plats där ”precis allting lyckas” kommer utredningen fram till att ett system med nystartszoner är värt att pröva. Och man föreslår att Södertälje ska kunna få två nystartszoner – i Ronna, Geneta och Hovsjö.
Erfarenheten från Frankrike, där nystartszoner finns på flera håll, ger ett spretigt intryck. På vissa håll har de varit lyckade – på andra håll har det inte fungerat alls.

Man kan jämföra med socialdemokratiska regeringars fäbless för att ösa ut bidrag till problemområden – där storstadssatsningen kring millennieskiftet är det senaste mångmiljardregnet. Och där det förekom en del oegentligheter, även här i Södertälje. Nystartszonsutredningen konstaterar dock att risken för fusk och ekonomisk brottslighet är lägre i ett system med skattelättnader än ett ­system med bidrag. Men det förutsätter att Skatteverkets kontroller är effektiva.

Kommunstyrelsens ordförande Boel Godner (S) har, med all rätt, fått uppmärksamhet för sitt personliga hattande kring nystartszoner.
I våras var det en av verktygslådans viktigaste beståndsdelar när Astra Zeneca gav sina forskare silkessnöret. I förra veckan slog Godner till reträtt och rättade in sig i partiledet – nu är hon negativt inställd till zonerna.

Framför allt tycker hon – och övriga fem socialdemokrater som debatterade ämnet i Dagens Nyheter i torsdags – att regeringen borde prioritera andra åtgärder. Bland annat vill de ge kommunerna friare händer att skapa lokala lösningar för ökad sysselsättning.

Det finns relevans i såväl nystartszonsanhängarnas resonemang som i Boel Godners dubier. Men ska man prioritera är den ökade decentralisering och större frihet för kommunerna att konstruera egna insatser som främjar näringslivet och göder den egna arbetsmarknaden, så som S-debattörerna föreslår, en mer kittlande tanke.

Nystartszoner kan vara värda att prova – men blir ett onödigt duttande. Om regeringen i stället fortsätter med generella sänkningar av arbetsgivaravgifter och bolagsskatt stimulerar det fler företag att våga anställa. Effekten blir större – även i utanförskapsområden.