Redan när den arabiska våren startade och bar frukt i början av 2010 spåddes att den kunde få effekter även på icke-demokratier utanför den muslimska världen. Och att de mest hårdhänta kommer att bli än mer hårdhänta. Nu kan vi se att utvecklingen är oroande på sina håll.

I somras var jag, liksom 10 000-tals andra svenskar, i Ukraina under fotbolls-EM. Ett land som bara för några år sedan var ett hoppfullt ljus bland gamla Sovjetrepubliker, när den orangea revolutionen i slutet av 2004 och början på 2005, banade väg för en mer demokratisk utveckling. Åtminstone var det vad ukrainarna hoppades på.

Sedan dess har pendeln slagit tillbaka med kraft.
De ryssvänliga vänsterkrafterna under president Viktor Janukovitj har stärkt greppet om makten. De repressiva metoderna mot oppositionen används alltmer frekvent – och där fängslandet av förra premiärministern Julia Tymosjenko är det främsta beviset på den negativa utvecklingen.

Det var därför en fröjd att se att svenska fotbollssupportrar under EM valde att bära vita tröjor
med kravet att frige Julia Tymosjenko. Det är viktigt att ta ställning för yttrandefriheten när och där den är hotad.

I Ryssland har Vladimir Putin, sedan han återkom på presidentposten tidigare i år, skärpt flera lagar för att försvåra för oppositionen. Bland de mest anmärkningsvärda är att ryska duman beslutat att chockhöja bötesbeloppen för det högst tveksamma brottet ”folksamlingar på allmän plats” från några tusen till flera hundratusen rubel.

En tydlig symbol för ett hårdare klimat för oliktänkande och ett minskat utrymmet för yttrandefrihet är åtalet mot Nadesjda Tolokonnikova, Maria Alesjina och Jekaterina Samutsevitj – trion som utgör det regimkritiska bandet Pussy riot.
De tre kvinnornas protest i februari i Frälsarkatedralen i Moskva, där de sjöng ”Jungfru Maria, Guds mor, flytta på Putin”, har lett till den rättegång som avslutades i veckan. En rättegång som skulle vara bisarr i vilket demokratiskt land som helst där yttrandefriheten respekteras. Men i Ryssland riskerar kvinnorna tre års fängelse.

Såväl den rysk-ortodoxa kyrkan som Vladimir Putin har gått in hårt för att Pussy riot ska dömas. Maktens män vill markera. Pussy riot själva gör liknelser med Stalintiden. Dom väntas i nästa vecka. Men själva rättegången är besvärlig för Kreml. Pussy riot har fått brett stöd från många håll runt om i världen – och även i Ryssland växer kritiken mot rättsprocessen.

Under rättegångens sista dag höll bandets sångare Nadesjda Tolokonnikova, 22, ett timslångt tal där hon bland annat citerade stora ryska författare som Alexander Solzjenitsyn och Fjodor Dostojevskij. Hon refererade
även till bibelns apostlar, som talar om frihet att säga sin mening. Enligt rapporter gjorde anförandet mycket stort intryck i domstolen – och utanför.

Ett ännu mer sovjetiskt styre finns i Minsk. Vitrysslands ledare Aleksandr Lukasjenko har
inte ens brytt sig om att byta namn på säkerhetspolisen KGB ...
Den vitryska diktaturen är systematisk i sitt förtryck av oppositionen, dödsstraff tillämpas frekvent och antalet politiska fångar räknas i tusental.

De senaste dagarna har Lukasjenko startat en diplomatisk holmgång med Sverige, och bestämt sig för att kasta ut alla svenska diplomater ur landet inklusive ambassadör Stefan Eriksson. Officiellt är skälet att Sverige har haft kontakter med oppositionen – men troligare är
att Lukasjenko vill straffa Sverige för den nalleaktion där teddybjörnar med regimkritiska budskap släpptes i fallskärm över Vitryssland från ett svenskt flygplan.
Lukasjenko är lynnig – och det är lätt att instämma i Carl Bildts beskrivning av diktatorn som en buse.

Det finns skäl att oroa sig för utvecklingen i flera av de forna Sovjetstaterna. Och skäl att alltid stå upp för de demokratiska fri- och rättigheterna när de är hotade.