Viktig kod att knäcka
Det finns en kod som alla behöver knäcka för att kunna uppleva tillfredsställelsen med att läsa på egen hand. Tiden det tar innan den knäcks är individuell. Och eftersom läsandet är essentiellt för att kunna tillgodogöra sig kunskap, litterär eller av annan mer informativ art, så vinner inte bara individen, utan hela samhället, på att den tiden blir kortast möjlig.
Relaterat
Ny forskning vid Örebro universitet har påvisat att lekens betydelse är viktig för att stimulera elevers intresse och motivation för läsande och skrivande.
Forskningen har kommit fram till att kreativitet är av stor betydelse för utvecklingen av språket. Eleverna lär sig använda bokstäver i formella skrivövningar, men för att de inte ska se läsandet som något påtvingat vuxet, utan också känna lust, glädje, motivation och även se någon nytta med att skriva, behöver förskolan och skolan enligt forskaren förändra sättet de lär ut på. Utgångspunkten bör vara att barnens initiativ, intressen, behov och förutsättningar ska styra undervisningen. Allt för att ge barn så många möjligheter som möjligt att utveckla språket.
Barns läsande har minskat på senare år. Alternativen till att läsa en bok blir allt fler och främst är det tekniken som lockar. I stället för att fördjupa sig i en bok, något som många beklagligt nog förknippar med det lästvång som fanns i skolan, är det i tv-spelens förtrollade verklighet som barn ofta befinner sig.
Ur föräldraperspektiv kan det ibland ses som en lättköpt seger att sätta barnen framför tv:n för att få lugn och ro. Då är det svårt att sedan komma viftandes med en bok och prata om fördelarna med läsandet. Bättre är det i så fall att ändra strategi och sälja in möjligheterna till barnen med att läsa boken på en läsplatta.
E-böcker finns det numera mängder av, och de blir hela tiden fler. Och för den som vill skriva egna böcker finns det även appar för det ändamålet. Möjligheterna är som de brukar vara, fler än hindren. Exempelvis kan lärare skapa enkla e-böcker åt elever så att de kan öva på teknik ihop med läsande.
Läsfrämjande insatser finns det olika exempel på. Det kan vara sagostund, där barnen får lyssna på en berättelse eller rim och ramsor. Statens kulturråd är det som beviljar om bidrag till detta. Med andra ord finns det stimulansmedel för att läsandet ska kunna öka i samhället.
PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study) som undersöker läsförmågan hos elever i årskurs 4. Resultaten används sedan till att mäta och jämföra skillnader mellan olika länders skolsystem, för att därefter bättre kunna anpassa ge stöd för förbättringar i läsundervisning. Resultaten av denna omfattande studie offentliggörs december 2012. Det ska bli spännande att se vilka effekter det kommer att ge.
Barn måste ges olika möjligheter att använda språket i olika sammanhang för språkutvecklingen. Tekniska möjligheter som ofta förbises kan öppna upp för ytterligare sätt att stödja elevernas tänkande och lärande. Det gäller bara att se möjligheter i stället för hinder. Då är mer än halva kampen vunnen.





