Ansvaret vilar tungt på Björklund
Gymnasiets yrkesprogram lockar allt färre elever, många platser gapar tomma. Något som inte hade behövt inträffa – med en tydligare utbildningsminister och pålästa gymnasieskolor.
Relaterat
När Alliansregeringen gjorde om gymnasieskolan, med en skarpare uppdelning i dels teoretiska program dels yrkesprogram, skedde det mot bakgrunden att en allt större andel elever hoppat av gymnasiestudierna i förtid. Inte sällan från de då treåriga yrkesprogrammen som alla automatiskt gav högskolebehörighet.
Analyser som gjordes pekade på att avhopparna tyckte att det var för mycket teori och för lite praktik. Utbildningsminister Jan Björklund (FP) betonade i debatten hur många gånger som helst att alla människor vill inte läsa på högskola – och använde den retoriken när han motiverade att det hädanefter räckte med två år på gymnasiet för yrkeseleverna.
Björklund sköt sig i foten. För vad Björklund inte betonade i debatten var att det fortfarande går att välja ett av de tolv nationella yrkesprogrammen – och ändå läsa in högskolebehörighet.
Hur mycket extra som behöver läsas in varierar beroende på vilket program man valt. Det kan bland annat ske genom att välja kurser i det individuella valet – eller genom att läsa det som kallas ett utökat program. Men viktigast att komma ihåg är att alla yrkeselever kan skaffa sig grundläggande högskolebehörighet. Om de vill.
Men få har förstått detta. Följer man massmedias rapportering är det inte underligt om du tror att dörren till högre studier nu är effektivt stängd och nyckeln slängd för alla yrkeselever. De blivande gymnasieeleverna och deras föräldrar, som rimligen har fått information inför gymnasievalet om vad som gäller, har inte heller greppat det – de tror att det är omöjligt att läsa in högskolebehörighet om du väljer ett av gymnasiets yrkesprogram.
Kommunernas studievägledare eller gymnasieskolorna själva har inte varit tillräckligt pålästa och informativa. Men ett tungt ansvar vilar också på Jan Björklund och regeringen. När man vinnlägger sig om att driva igenom en så stor och nödvändig reform som den nya gymnasieskolan är det en gåta att man inte uppmärksammat det
informationsvakuum som uppstått. Redan förra året, det första med det nya systemet, såg man hur ansökningarna till yrkesprogrammen minskade kraftigt – ett fall som fortsatt i år. Då måste man reagera och informera.
Oppositionen har ridit på vågen och, på felaktiga grunder, dömt ut hela reformen med hänvisning till att möjligheten till högskolebehörighet försvunnit. Utan att Alliansens företrädare gett moteld. För i sak borde det vara enkelt. De som vill läsa teoretiska program läser tre år. De som inte är så sugna på teori läser två år. Och de som inte riktigt vet vad de vill kan med en liten extra ansträngning ha dörren öppen till vidarestudier trots att man läser ett yrkesprogram.


