Detta omgärdar bland annat elektroniska böcker och ljudböcker. Momsen på dessa gör att de blir så pass dyra att de till och med hindrar vissa från att läsa dem legalt – i stället väljer man att ladda ner boken illegalt.

Vanliga tidskrifter har sex procents moms, men läser du samma tidning på en läsplatta gäller 25 procent. Att köpa en ljudbok på CD – sex procent moms. Däremot är det 25 procent moms om samma bok laddas ner som ljudbok till MP3-spelare. Varför det ska vara så är svårt att förstå. En anledning är att reglerna skapades innan den digitala världen hade någon riktig plattform. Nu får den digitala revolutionen dock anses vara ett etablerat fenomen, och en uppdatering vore verkligen på sin plats.

De europeiska bestämmelserna som reglerar vilka momssatser som medlemsstaterna får tillämpa på olika varor och tjänster är föråldrade. Regelverket förbjuder ­reducerad moms på digitaliserade produkter. Från EU-håll håller det här på att ses över. Förhoppningsvis driver tillräckligt många medlemsländer igenom en förändring som gör att de nya momsreglerna kan bli teknikneutrala.

EU:s omoderna momsregler hindrar läsandet genom tillämpandet av ett direktiv som inte gör någon skillnad mellan e-böcker och vanliga pappersböcker, och som dessutom bygger på fakta från 2006. En uppdaterad version vore därför inte en endaste dag för sent. Reglerna drabbar även elektroniska tidningar och tidskrifter. Därför behövs det en ändring på området för att inte hindra läsandet.

Sveriges riksdag har redan tagit ställning för att det är innehållet och inte som nu, distributionsformen, som borde avgöra vilken momssats som ska gälla för digitala produkter. Detta är bra eftersom momsdirektivet så tydligt krånglar till det för läsarna. Det är heller inga ofantligt stora summor som det handlar om.

Enligt riksdagens utredningstjänst, efter uppgifter från branschen, skulle en momssänkning på e-böcker minska statens intäkter med fyra miljoner kronor – och då är inte eventuella effekter av ökad försäljning inräknad. En momssänkning för elektroniska tidskrifter och tidningar minskar skatteintäkterna med omkring 11–15 miljoner kronor. Den totala intäktsminskningen för staten skulle alltså maximalt handla om 19 miljoner kronor. Ett enkelt ställningstagande för att ytterligare främja läsandet.

Sverige har kämpat igenom sänkt moms för ljudböcker, tidigare låg momsen för dessa på 25 procent. Luxemburg och Frankrike har gått ett steg längre och helt trotsat de gemensamma reglerna och infört samma låga moms på alla böcker. Så behöver inte Sverige göra. Men något mer måste till för att rucka på de ålderdomliga momsreglerna.

För somliga är ljudboken det enda sättet att kunna läsa en bok över huvud taget. Att göra skillnad på läsandet blir därför minst sagt märkligt. Trots allt borde läsandet vara det primära, inte hur läsningen sker. Enhetlig moms på sex procent är den enda rätta vägen att gå.