Ända sedan Alliansen vann valet 2006 har den näringspolitiska brottningsmatchen i Rosenbad stått mellan finansminister Anders Borg (M) i blå trikå, som gärna vill ta grepp om bolagsskatten, och den centerpartistiska näringsministern – först Maud Olofsson, sedan Annie Lööf – som gärna svingar arbetsgivaravgiften.
Bägge har firat triumfer under de sex åren vid makten. Såväl bolagsskatt som arbetsgivaravgift är lägre i dag än när Göran Persson (S) styrde landet.

I mattans utkant undviker folkpartisterna passivitetsvarning genom att rulla in det ena insticket efter det andra för att få bort den statliga värnskatten. Dock utan resultat.

Sänkt bolagsskatt, sänkt arbetsgivaravgift och slopad värnskatt är alla viktiga för att nå målet om förbättrade villkor för svenskt näringsliv. Något förenklat gynnar sänkt bolagsskatt främst större företag eftersom det är vinsten som beskattas, medan små- och medelstora företag har störst fördel av en sänkning av arbetsgivaravgiften. Värnskatten slår brett mot kunskapsintensiva företag – välutbildad personal har oftare löner som ligger över gränsen för värnskatten – inte minst inom tjänstesektorn.

Även om det i ett regeringssamarbete är överdrivet att ständigt tala om vinnare och förlorare – hela regeringens framgång gagnar trots allt alla fyra partier, även de som får vika sig i enskilda sakfrågor – så står det klart att Anders Borg har tagit hem årets rond.

Vi vet redan nu att höstbudgeten kommer att innehålla förslag om sänkt bolagsskatt – från dagens 26,3 procent, till en ännu okänd nivå – där bedömare räknar med en sänkning med minst två procentenheter. Enligt Anders Borg ska de pengar som staten plockar hem genom att möjligheten att skatteplanera med hjälp av räntesnurror stramas åt användas till bolagsskatte-sänkningen.

En anledning till att det just blir bolagsskattens sänkning som prioriteras står att finna utanför rikets gränser. Bolagsskatten är på väg ned i andra länder – och risken att Sverige förlorar bolagsetableringar, eller att företag flyttar ut, anses vara påtaglig om den svenska skattenivån ligger kvar på en högre nivå.

Ser man också till att många svenska exportföretag i dagsläget flaggar för tuffa tider till följd av det svaga konjunkturläget globalt och den starka svenska kronan är en sänkning av bolagsskatten en godkänd lindring.

Detta har även de delar av oppositionen som bryr sig om företagande och näringslivets villkor förstått. Socialdemokraternas Stefan Löfven (S) har välkomnat förslaget. Och i går sade Miljöpartiet ja till sänkt bolagsskatt, även om MP anser att det räcker med en sänkning med en procentenhet – till 25,3 procent.
Det bådar gott. Svensk konkurrenskraft stärks, samtidigt som vi återigen ser hur få alternativ som finns i oppositionen.