Sjuklöneansvaret har, något oväntat, klättrat på listan över politiskt prioriterade områden.
Delvis beror det på Stefan Löfvens utspel för två veckor sedan om att Socialdemokraterna vill lyfta bort ansvaret för den andra sjuklöneveckan från företagen. Partiet räknar med att statens kostnad skulle öka med 1,6 miljarder kronor på en sådan förändring.

Att S byter fot gör att trycket ökar i frågan. Borgerliga riksdagsledamöter brukar motionera flitigt i denna fråga – och förslagen spänner mellan att helt avskaffa sjuklöneansvaret för företagen till att minska antalet dagar. Bakgrunden är att allt fler inser att regelverket hämmar små och medelstora företags vilja att nyanställa.

Så sent som i fjol gjorde organisationen Företagarna en enkätundersökning bland sina medlemmar. Den visar att vart sjätte företag har avstått från att anställa på grund av sjuklöneansvaret. Organisationen Småföretagarna har i en webbaserad enkät med nära 2 000 svar funnit att hälften skulle kunna tänka sig att anställa om reglerna ändrades.

För så är det. Det är just för de mindre företagen som en halvering, eller ännu hellre ett slopande, av sjuklöneansvaret är en mycket värdefull åtgärd. Mer så än för storföretag och offentliga arbetsgivare. I synnerhet som det är de mindre företagen som i dag, och under överskådlig tid väntas stå för arbetskraftstillväxten.

Att, vilket Småföretagarna själva driver, låta företag med färre än tio anställda slippa ansvaret för sjuklön blir förvisso 700 miljoner kronor dyrare än Löfvens halvering för alla-förslag. Men är mer attraktivt. Dessutom är det så om man synar statistiken den första sjuklöneveckan som är den ekonomiskt tyngsta för företagen.

Hur vällovligt än syftet må vara vid en första anblick måste man ifrågasätta hur effektivt S-förslaget skulle bli för att öka anställningarna. Löfvens utspel är mer slö smörkniv än skarp skalpell.

Nu är det så illa med sjukdom och företag att det inte enbart är anställda som måste bädda ner sig emellanåt. Företagaren själv kan bli sjuk.
Och då gäller andra regler. Den trygghet som anställda har är inte alls lika självklar om du har företag.

Bland annat skiljer antalet karensdagar stort. En anställd har en karensdag – en företagare kan förvisso välja hur många karensdagar man vill ha innan ersättningen betalas ut (avgörs av hur stor egenavgift man betalar). Men färre än sju karensdagar går det inte att ha i dagens system. Det är på gränsen till barockt.

Det säger sig självt att det blir ekonomiskt tungt att inte få någon ersättning under en vecka – i praktiken innebär det att många småföretagare jobbar trots att de är sjuka.
Därför är det mycket bra att näringsminister Annie Lööf (C), på Expressens debattsida, nu lovar en ändring.

I höstbudgeten som läggs nästa vecka kommer regeringen föreslå mer flexibla regler så att företagare kan välja färre karensdagar mot en något högre egenavgift. Förändringen är tänkt att börja gälla från januari 2013. Bland de hinder som finns för att människor ska våga bli företagare är just sjukskrivningsreglerna ett – både för bolag med anställda och för företagarens egen del. En förenkling är på sin plats.