Lyft fram läsandet ännu mer
Unga pojkar läser allt mindre. Det gör svenska män också. Och precis som i allt annat i samhället utgör vuxna förebilder.
Relaterat
Litteraturutredningen kom i går med sitt betänkande. Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) tog emot på den pågående Bok- och biblioteksmässan i Göteborg. Utredningen har bland annat undersökt läsfärdigheten hos barn och unga – och konstaterar att den stadigt blivit sämre sedan 1990-talets mitt. En av fyra pojkar har brister i läskunnighet – framför allt handlar det om pojkar i socio-ekonomiskt svaga grupper.
Det i sig är statistik som vi känner igen. Inte minst från Södertälje. Och som bekant är svårigheter att ta till sig textinnehåll inte bara ett problem när man ska läsa skönlitteratur, utan det hämmar all kunskapsinhämtning i alla skolämnen – och senare i vuxenlivet.
Litteraturutredningens ordförande Tomas Lidman vill se ett ”Läslyft” för Sverige. Man skissar på att under fem år satsa på att fler barn än i dag regelbundet ska läsa såväl fack- som skönlitteratur. I detta lyft föreslår utredningen också att skolorna ska ha egna skolbibliotekarier som ska stimulera till läsning på alla skolor.
Det är en god tanke.
Men för det krävs ekonomiska resurser. Och vi vet att det redan i dag är många skolor – i synnerhet friskolor, men även flera av de kommunala skolorna i Södertälje – som valt att inte ha ett skolbibliotek.
Och ska man börja i rätt ände är det där.
Enbart närheten till litteratur är stimulerande.
I synnerhet i en stad där många barn inte kommer från läsvana hem. För på samma sätt som att var fjärde pojke har bristande läskunnighet visar andra undersökningar att mer än var fjärde vuxen man aldrig läser böcker.
Och om sonen aldrig ser pappa läsa behöver de andra ytor där läsning kan stimuleras – som skolan – synliggöras ännu mer.
Litteraturutredningen för resonemang kring läsombud för att stärka läsningen hos skolbarn. Inte heller det är en dum tanke.
