Utgångspunkten för politiken i Stockholms läns landsting är mer förutsägbar än i någon annan politisk församling i Sverige. Tycker ena sidan ja, tycker andra nej. Liknelsen med skyttegravar ligger alltid nära till hands.

Men ibland inträffar stora saker. Någon funderar ett varv till.
Det såg vi i går. Alliansens fyra partier (Centerpartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Moderaterna) och Miljöpartiets har nått en uppgörelse om Vårdval Stockholm.
Det är mycket bra.

Att Miljöpartiet tar steget är logiskt. Partiet är proportionellt starkare i Stockholm än i övriga landet – och dess huvudstadsväljare återfinns i gruppen latteliberaler. Alltså de som gillar friheten i att få göra egna val (och dessutom dricka kaffe latte). Snarare har det varit ologiskt att länets miljöpartister så länge trampat runt i den socialistiska skyttegraven, där politiker ska sitta på makten och människors rätt att välja möts med förakt.

För man ska veta att Vårdval Stockholm har inneburit att tillgången till primärvård ökat. Nästan 40 nya vårdcentraler har öppnat över hela länet sedan reformen infördes – och här i Södertälje har flera nya aktörer tillkommit, bland annat Scanias hälsovård som knutit till sig en stor grupp patienter sedan de fick rätt att bedriva vårdcentral.

Den nya överenskommelsen innebär en del förändringar i Vårdval Stockholm. För oss i Södertälje är det positivt att ersättningssystemet förändras så att vårdcentraler i utsatta områden får ökade resurser. Vi vet att förutsättningarna att ge jämlik vård skiljer mellan olika bostadsområden och att Vårdval Stockholm tidigare inte fullt ut tagit hänsyn till detta. Därför är det bra att man nu satsar 50 miljoner kronor de kommande två åren på att öka jämlikheten. Det förbättrar de ekonomiska förutsättningarna för vårdcentralerna
i socioekonomiskt svaga områden. I detta ligger exempelvis en förändring när tolkar används, där ersättningen ska gå från rörlig till fast.

En annan intressant förändring är att de fem partierna vill ge fler mindre aktörer möjlighet att etablera sig. Förhoppningen är att antalet aktörer, små som stora, ska öka – och med det ska tillgängligheten bli ännu bättre. Det är välkommet.

Att döma av kommentarerna efter det att Miljöpartiet lämnat den rödgröna skyttegraven har även Socialdemokraterna blivit mjukare i sin syn på patientens möjlighet att välja vårdgivare. Eller hur ska man annars förstå oppositionsrådet Dag Larsson (S) när han säger: ”Vårdvalet är bra, vi tycker också att man ska välja doktor”.
Risken att vårdvalet rullas tillbaka är därmed noll.