EU har varit med och satt mål för ökad användning biodrivmedel, men i ett förslag som är på väg fram från EU-kommissionen vill man begränsa andelen biobränslen från grödor som också kan användas för mat till högst fem procent. En andel som Sverige redan når. Förslaget har kritiserats hårt av energiminister Anna-Karin Hatt (C), som anser att förslaget hotar de stora framsteg som ­Sverige redan har gjort när det gäller bioenergi.

I grunden ligger det ett allvarligt feltänk bakom för­slaget. Det finns i dag i Sverige och Europa ingen brist på åkermark. Det är också underligt att just användning av mark för att odla råvaror till biobränslen ska ställas mot matproduktion, när EU-kommissionen inte verkar ha några problem med att mark används för att odla tobak eller råvaror till vin och whisky. Svälten i världen beror ­inte heller på en global brist på mat, vilket växande midjemått runt om i världen vittnar om. Det handlar om brister i fördelningspolitik och bristande marknadsförutsättningar för många av världen bönder.

Det är klart att man, som EU-kommissionen, kan ha förhoppningar om nya generationer av biobränslen framställda av alger eller något annat. Sanningen är dock att dessa alternativ i dag inte är färdiga att hälla i tanken. Risken med nya regler som kraftigt förändrar förutsättningar för de företag och konsumenter som satsat på den första generationens biodrivmedel ska inte heller underskattas. Om företag och marknad lär sig att det inte lönar sig långsiktigt att satsa på ­alternativa drivmedel, kommer intresset för nya investeringar i andra, tredje och fjärde generationens biodriv­medel snabbt att skrumpna.

Ska det vara möjligt att minska användningen av fossila bränslen är det nödvändigt att använda de bränslen som finns kommersiellt tillgängliga i dag. Visst är det nödvändigt att satsa på forskning och utveckling och hoppas att det snart ska finnas nya, ännu bättre, drivmedel till våra fordon. Det är dock långt från utvecklingsprojekt till kommersiellt och praktiskt tillgängliga alternativ.

Det enda biodrivmedel som i dag är allmänt tillgängligt i Sverige för privatkunder är etanol, E85, som har 15 procent inblandning av bensin. I delar av landet är fordonsgas, med mer eller mindre hög andel biogas, ett alternativ. Här behöver tillgänglighet till tankstationer och till biogas öka.

Det är självklart så att även biodrivmedel ska produceras på ett så miljövänligt sätt som möjligt, precis samma krav som vi ska ställa på allt från bananer till vete. Här finns det fortfarande utrymme för förbättringar och högre ambitioner. Detta får dock inte leda till att det bästa tillåts bli det godas fiende och att det blir ett stopp för ökningen av de biodrivmedel som finns tillgängliga i dag.

Om EU-kommissionens förslag innehåller de föreslagna inskränkningarna och det blir verklighet blir resultatet att omställningen av den europeiska fordonsflottan försenas. Oljebolagen kan då tryggt räkna med fortsatta vinster och ­miljön blir förlorare.