Vän av ordning undrar nu varför denna räkning tar sin början för ett och ett halvt år sedan. Det är inte särdeles konstigt. Redan 2008 väckte Centerpartiets Tage Gripenstam
frågan om att Södertälje kommun skulle investera i defibrillatorer, eller hjärtstartare, i kommunens lokaler och på idrottsplatser. Den kommunala kvarnen började mala, frågan behandlades i nämnderna och i några av de kommunala bolagen. Den andra maj 2011 – för ett och ett halvt år sedan – nådde motionen fullmäktige.

De flesta nämnderna ansåg att det var ett bra förslag. Endast äldreomsorgsnämnden avvek – och som den avvek. Nämnden tyckte inte att det var aktuellt med hjärtstartare i sina verksamheter ”eftersom de enskildas vård bedrivs efter individuellt utformade vårdplaner efter ansvarig läkares ordinerade vård och behandling”.
Med andra ord: har inte läkaren ordinerat hjälp med hjärtstartare i vårdplanen, är ingen hjärtstartsverksamhet aktuell. Oavsett om hjärtat stannar. Bra att veta för alla som har sina anhöriga på ett kommunalt grupp- eller serviceboende i Södertälje.

Kommunstyrelsens rödgröna majoritet, under ledning av Anders Lago (S), valde att gå varligt fram. Den ville tillsätta en utredning. Och som brukligt är beslutade kommunfullmäktige i enlighet med kommunstyrelsens förslag: kommundirektören och koncerndirektören skulle räta ut frågetecknen kring ansvar, utbildning och kostnader för utplaceringen av hjärtstartarna.

Sedan beslutet togs har den kommunala kroppen genomgått en regelrätt hjärttransplantation. Den forna pumpen är utbytt – Anders Lago har slutat som kommunstyrelsens ordförande, Ulla-Marie Hellenberg är inte kvar som kommundirektör och Kjell Hasslert har lämnat posten som koncerndirektör.

Och nu blir det intressant. Ett och ett halvt år efter fullmäktigebeslutet visar det sig när man ringer till kommunens utredningsenhet att någon utredning om hjärtstartare känner man inte till. Den är absolut inte klar – om den ens är påbörjad.
De kommunala artärer, vener och kapillärer som man hoppades skulle fungera även med den nya pumpen Boel Godner/Martin Andreae/Stefan Hollmark har kleggat igen.

I Sverige dör 9 500 personer varje år av plötsligt hjärtstopp, ytterligare 500 överlever eftersom de har fått hjälp i tid. Utgår man från att cirka en procent av Sveriges befolkning bor i Södertälje och Nykvarn är det enkelt att översätta siffrorna lokalt.

Både unga och gamla kan drabbas av plötsligt hjärtstopp. Tidsaspekten är a och o. Inom tre, fyra minuter måste personen få hjälp – vilket för det mesta är före det att ambulansen hunnit fram. Traditionell hjärt- och lungräddning är mycket viktig för att hålla i gång, men för att hjärtat ska kunna komma i gång på riktigt krävs hjälp av en defibrillator.

Det är därför mycket viktigt att det finns tillgång till hjärtstartare. Men det är dåligt ställt med detta.
Organisationen Sveriges hjärtstartarregister har enligt egen uppgift listat runt hälften av Sveriges hjärtstartare. Med brasklappen att det kan finnas oregistrerade hjärtstartare i Södertälje och Nykvarn – så ser det direkt illa ut på många håll i de två kommunerna.

I Nykvarn finns en enda registrerad: på Ica. I Södertälje finns utrustning hos bland andra Scania, Astra Zeneca, Lunagallerian, Tom Tit, Telges huvudkontor, en handfull av vårdcentralerna och stadshuset. Men exempelvis har endast två skolor – Fornbacka och Mölnbo – hjärtstartare.

Och tänker man på de uppmärksammade fall där vältränade unga idrottare dött av plötsligt hjärtstopp – vilket bland andra Södertälje basketbollklubb drabbats av – är det bedrövligt att det vid sidan av Fotbollsarenan och
Täljehallen saknas hjärtstartare på i stort sett varenda idrottsanläggning i kommunen.