Tredje dagen som ensam hemma och jag har fallit tillbaka i mitt vanliga mönster. Det vill säga, jag har för första gången på tre månader haft tid att tänka efter lite. Vad jag har tänkt på? Utöver det vardagliga där hjärnan mest är fylld av tankar på godis då. Jo, jag har tänkt på allt som jag förträngt. *grattis*

Tanke nummer 1: HAHAHAHA, schemat i skolan är inte barnvänligt insåg jag ungefär nu. Jag kommer vara hemma tidigast klockan 18.30, VARJE DAG. Om SJ håller sina tider dvs, vilket typ aldrig händer.
Tanke nummer 2: HAHAHA SNYFTSNYFT HAHAHAHA SNYFT, gråt och ångestskratt blandat. Fritids stänger klockan 18.00. Tomas är tidigast hemma vid 18.30 han med.
Tanke nummer 3: Skjut mig någon för det här kommer inte fungera. Såvida vi inte vill framstå som två lika toppenföräldrar som det där polska paret media skrev om i somras. De som lämnade sin tvååring på flygplatsen, efter att de glömt hennes pass hemma, och drog till Grekland i två veckor.
Vi måste alltså anställa en barnvakt som hämtar från förskola och fritids, skjutsar till och från eftermiddagsaktiviteter och som kan laga middag till barnen.
Och det är ju nästan gratis. *tror*

 

Tur nog kom min vän Evelina hit med mitt gudbarn i eftermiddags och muntrade upp mig. Hembakad rulltårta hade de med sig också.

 

Lilla Soffis har förresten den senaste tiden lagt på sig en ovana. Hon byter kläder ungefär 15 gånger per dag. Det ligger kläder spridda över alla rum numera. Och det är inte bara hennes egna kläder.
Tomas skor (visserligen har de ungefär samma storlek, men ändå), Alvas klänning, sina egna strumpor och så släpar hon runt på någon av mina väskor.
Himla fint. Vem behöver läsa Vouge när man har en Soffis.

För övrigt vill jag rymma lite igen. I november ungefär, då vill jag rymma till ett annat land. Gärna England. Märkligt nog tycker även Tomas att det är en bra idé.