Ett av Folkpartiets löften i EU-valet var att arbeta för en rörligare vård inom EU. Syftet är att korta vårdköerna och skapa en sammanhållen vårdkedja oberoende av var man bor. Som ordförande i EU kommer Sverige att driva denna reform fram till årsskiftet. Just nu handlar det om att hitta rätta former för den fria rörligheten av vård och under hösten kommer ministerrådet att lägga fram ett konkret förslag.

I korthet innebär det att patienten ska få möjlighet att söka den bästa kompetensen för just sin diagnos. En kronisk sjuk person i Södertälje ska inte behöva fastna i vårdkön på hemmaplan. I stället ska han eller hon omgående kunna vända sig till ett vårdföretag inom EU och betala med den vårdpeng som landstinget erbjuder. Omvänt kan en patient från Paris vända sig till Södertälje sjukhus eller Vidarkliniken för behandling.

Frågan är inte på något sätt ny. Redan år 2002 fastställde EG-domstolen att vård är som vilken annan tjänst som helst som kan röra sig fritt inom unionen. Och i våras
klubbade Europaparlamentet igenom det så kallade patientrörlighetsdirektivet.
Så vägen ligger egentligen öppen för vård över nationsgränser, vilket enligt det internationella forskningsföretaget Kairos Future är alltmer efterfrågat av svenskar oavsett partitillhörighet, inte minst bland 40-talisterna.
Stötestenen i den europeiska debatten är, precis som i den svenska, vänsterns ovilja att låta patienten få välja själv. I stället vill man att en nationell myndighet, i Sveriges fall Försäkringskassan, ska besluta om det är befogat för en patient att vårdas i ett annat EU-land. Effektiv byråkrati i all ära, men det här är ett direkt hinder för sjuka människor att få vård i tid och är i längden en ohållbar hållning.

Genom ett europeiskt vårdval vill Folk­partiet flytta över makten från politiker till patienter. Vi menar att individen bäst vet vad den behöver. Framtiden, för både Sverige och EU, vilar på en rörlig marknad med mer valfrihet för den enskilda människan. Men att låta patienterna själva välja var och än viktigare när de ska få vård går stick i stäv med den vårdmodell som vänstern blint försvarar.Bilden av vård som något statiskt och statligt bleknar sakta. I dag finns det 14 000 privata vårdföretag i Sverige.

De har 7,4 miljoner läkarbesök varje år och sysselsätter 120 000 personer. Den fria vårdvalsmodellen har införts i flera landsting och det är ännu för tidigt att dra alltför djupgående slutsatser, men helt klart är att företrädare för såväl vårdgivare som vårdförbund vill fortsätta på den inslagna vägen med en större mångfald av vårdgivare och fler privata aktörer inom den offentligt finansierade vården.
Svensk sjukvård håller hög klass, men det svenska sys­temet behöver reformeras. Här kan vård över nationsgränser bli ett viktigt komplement till den inhemska vårdvals­modellen.

Till syvende och sist är det till patienternas fördel när konkurrensen hårdnar mellan olika vård­givare. Och genom att inrätta en oberoende utvärdering och ta fram bättre jämförelseunderlag mellan olika vårdgivare höjer vi både vårdkvaliteten och patient­säkerheten.

Att inte låta svenska patienter söka behandling utomlands eller hindra svenska vårdföretag att delta i europeiska upphandlingar innebär i praktiken mindre resurser till de allra sjukaste och svagaste. Låt oss vara ärliga, långa väntetider i vården kostar samhället multum. Ett friare europeiskt system, som bejakar rätten till en värdig vård och omsorg, kommer att reformera sjuk­vården och i längden komma alla medborgare till gagn.

MATS SILJEBRAND (FP)

NINOS MARAHA (FP)