Varslen har varit omfattande. Många företag har sagt upp personal, några har tvingats till konkurs. Orsaken är en drastiskt minskad ekonomisk aktivitet och efterfrågan efter finanskraschen. Svenska teknikföretag står för nästan hälften av all varuexport, därför drabbade den globala krisen dessa företag både först och mer direkt än andra.
Hjälpa kommuner och landsting att motverka krisen har regeringen varit snabb med, senast med ytterligare ökade statsanslag, tio miljarder på ett bräde.

Inte illa, och måhända nödvändigt även om de extra bidragen sägs vara tillfälliga och därför enbart ger en kort respit för den kostnadsanpassning i offentlig sektor som ändå måste ske. Vi som representerar teknikföretag ropar inte på bidrag utan både vill och förväntas stå på egna ben. Men ska vi lyckas måste vi få möjlighet att i större utsträckning kunna anpassa verksamhet och kostnader efter den efterfrågan som finns. Det är en förutsättning för fortsatt konkurrenskraft och framgång.

För våra företag blev den minskade efterfrågan tydlig och ökade drastiskt under krisens utveckling. Lika tydligt var att konsekvenserna raskt skulle bli stora varsel och uppsägningar. Teknikföretagen enades därför med våra fackliga motparter om en krisöverenskommelse som har visat sig vara mycket framgångsrik. I korthet går den ut på att företag och fack kan träffa lokala överenskommelser om att minska lön och andra ersättningar med upp till 20 procent samtidigt som antalet arbetade timmar minskas i motsvarande grad.

Här i Södermanland, tillsammans med mellersta Sverige, omfattas cirka sju procent av alla anställda i teknikföretag av sådana avtal. Resultatet är att många varsel och uppsägningar har kunnat undvikas. Det beräknas att nästan 2 000 jobb har räddats.
Vid de företag där lokala överenskommelser har träffats, har parterna enats om att snabbt anpassa verksamheten till den rådande situationen. Den gemensamma ambitionen är att direkt anpassa sig för att undvika både uppsägningar och att förlora kompetens för att stå bättre rustade när efterfrågan vänder uppåt.

Vi måste dra lärdom av detta och fortsätta att bejaka flexibiliteten. Om vi tror att anpassning enbart behövs i ekonomisk kris är vi illa ute. Flexibilitet är helt avgörande också i tider då den ekonomiska situationen är bättre. Den enskilt viktigaste faktorn för
att kunna vara konkurrenskraftig i en global marknadsekonomi är förmåga till snabb anpassning och förändring. 

Företag har olika behov vid olika tidpunkter. Situationen kan vara lokal eller branschvis. Stora ­företag kan ha vissa behov, medan ­mindre kan ha andra. Poängen är att företagen är olika och därför måste kunna anpassa sin verksamhet till den verklighet som gäller.
Vi är alltså helt övertygade om att en stadigvarande lokal flexibilitet är nödvändig. De lokala parterna måste få förtroende och makt att kunna komma överens om hur man på bästa sätt kan möta omvärldsförändringar.

Att sådana lokala överenskommelser ska gälla alla delar av det som regleras i centrala kollektivavtal är självklart. Från centralt håll sägs att krisöverenskommelser endast är att se som en engångsföreteelse.Men lokalt, på enskilda arbetsplatser och bland medarbetarna finns en stor förståelse för betydelsen av ökad flexibilitet. De som arbetar i företagen vill ha möjlighet att tillsammans med arbetsgivaren kunna påverka sin egen situation. När LOs avtalssekreterare Per Bard trosvisst påstår att det är bättre att vara arbetslös än att göra sådant som minskar det centrala fackets makt är det inte ett budskap som har lokal förankring.

Vi vill fortsätta öka det lokala inflytandet, där den specifika kunskap som finns hos dem som arbetar i verksamheten säkerställer tillräcklig flexibilitet. Sverige har inte råd med inställningen att företag och anställda ska offras på centralismens altare.
Det kan aldrig vara bättre att leva på bidrag än på eget arbete.
Vi har i och med dagens många krisöverenskommelser visat vad man kan åstadkomma om man låter dem som är närmast berörda också vara med och ta fram lösningarna. Resultatet närmare 2 000 räddade jobb i Södermanland tillsammans med mellersta Sverige, talar för sig själv.
Tommy Lind
Regionchef, Teknikföretagen. Regional medlemsservice, Mitt