Debatt

Publicerad 27 januari 2010 Uppdaterad 29 januari 2010
Textstorlek 1 2 3
I januari 1945 nådde sovjetiska soldater nazisternas förintelseläger Auschwitz-Birkenau.

I januari 1945 nådde sovjetiska soldater nazisternas förintelseläger Auschwitz-Birkenau.

Fotograf:
AP Photo/CAF pap

Ett mörkt kapitel
värt att minnas

I dag samlas människor över hela världen i en årlig manifestation
mot intolerans, främlingsfientlighet, rasism och antisemitism. Det var just denna dag 1945 som utrotnings-lägret Auschwitz portar
öppnades av Röda armén. Omvärlden tvingades se resultatet av nazisternas tolvåriga regim.

Relaterat

 FN:s generalförsamling antog 2005 en resolution som gör dagen till en internationell minnesdag för Förintelsen.
Auschwitz är idag ett museum som bara i fjol hade en miljon besökare.
Men det forna förintelselägret förfaller, fast det sedan 1979 finns med på Unescos lista över världsarv. Den polska regeringen har vädjat till EU om hjälp för att bevara lägret och kunna hålla det öppet som museum.

Vi är stolta över att den svenska alliansregeringen förra året bidrog med en miljon kronor till stiftelsen som bevarar Auschwitz-Birkenau till eftervärlden.
Det är inte bara Irans president som i dag ifrågasätter Förintelsen och vill att vi ska glömma.

Några dagar före jul stals den fem meter långa och 40 kilo tunga entréskylten till Auschwitz med den ökända texten ”Arbeit macht frei”. Efter ett intensivt internationellt polissamarbete återfanns skylten. Stölden av ett så symboliskt föremål är en attack mot Förintelsens minne.

Överlevande från Förintelsen utgör aktiva länkar mellan då och nu. Men när tiden går försvinner dessa ögonvittnen och deras minnen. Därför är det ovärderligt att Auschwitz underhålls och kan fungera som minnesbank. Den europeiska unionens medlemsstater har en skyldighet att vårda Auschwitz-Birkenau till kommande generationer.
Alla europeiska länder lever i skuggan av Förintelsen.

Det är angeläget att vi fortsätter att granska det svenska agerandet under Förintelsen. Vi får inte glömma att det fanns svenska studenter som protesterade mot att tyskjudiska läkare skulle få en fristad i vårt land. Studenterna
argumenterade att dessa tio läkare skulle öka arbets-
lösheten inom den svenska läkarkåren. Martin Wolf, Henriette Fleischmann, Ewald Moritz Stern och
Robert Gerst är namn som det är vår skyldighet att
minnas. De var några av de judar som hösten 1938 efter Kristallnatten sökte inresetillstånd till Sverige. De fick avslag av svenska UD. Deras liv slutade i Auschwitz och Treblinka.

Sex miljoner judar mötte sitt öde i nazisternas dödsläger. Två miljoner polacker avrättades. Hundratusentals funktionshindrade och romer dödades. Tusentals Jehovas vittnen och homosexuella mördades.
Siffrorna är ofattbara.
Det är alla dessa offer som vi hedrar i dag den 27 januari.
Förintelsen var ett av de mörkaste kapitlen i mänsklighetens historia.
Den dag vi självmant väljer att inte minnas dödsfabrikerna i Tredje riket ökar risken för att det fruktansvärda händer igen.

Fredrik Malm (FP)
Riksdagsledamot
Mats Siljebrand (FP)
Kommunalråd i opposition

Publicerad 27 januari 2010 Uppdaterad 29 januari 2010
Textstorlek 1 2 3

Innehåll

Annat innehåll

SÖK PÅ LT.se

Top Jobs

Kontaktinformation