Vattenskydd – till vilket pris?
Telge Nät AB håller på att upprätta ett vattenskyddsområde i Södertälje kommun. Ett vattenskyddsområde kan bildas när det finns behov av att skydda en värdefull dricksvattentäkt. Det föreslagna skyddsområdet kommer att påverka många av verksamheterna som hamnar inom gränserna för skyddsområdet. I dag, den 9 februari, ska styrelsen ta beslut om att skicka ansökan om skyddsområdet vidare till de folkvalda i kommunstyrelse och kommunfullmäktige.
Relaterat
Beslutet kan komma att innebära att jordbruket inom området får sådana inskränkningar att det helt enkelt inte blir lönt att fortsätta odla
marken. Är det ett mälarnära område präglat av en död landsbygd och igenvuxna marker som de folkvalda i Södertälje vill ha? Vi inom LRF tror inte det.
Södertäljeborna får sitt dricksvatten direkt från Mälaren via en konstgjord infiltration.
Telge nät föreslår nu att ett stort område av Mälaren och mark inom Södertäljes
kommun ska skyddas från föroreningar med skarpare regler än för övriga boende och
företagare i kommunen.
Några problem med dricksvattnet finns inte.
Jordbruk och djurhållning har bedrivits under lång tid i området och den fina vattenkvaliteten har alltså inte påverkats av jordbruket. Trots det förslår nu Telge nät en rad regler som kan få allvarliga konsekvenser för jordbruket vilket i förlängningen kan leda till stora ersättningsanspråk från lantbrukarna.
Utarmningsrisk. Några av reglerna som
föreslås och som riskerar att utarma jord-
bruket i norra Södertälje är:
• Större djurhållningsgårdar förbjuds.
Detta med hänvisning till att parasiter på
bete är en risk för dricksvattnet. Fakta är: ju större gården är desto skarpare krav följer av svensk lagstiftning. Ju mer djur som hålls,
desto mer åkermark, betesmark och lagringsutrymme för gödsel måste företaget ha. Risken ökar alltså inte med antalet djur.
• Växtskyddsanvändningen ska tillståndsprövas. Ett modernt och effektivt jordbruk använder växtskyddsmedel för att det är nödvändigt, inte för att det är kul.
Användningen är hårt reglerad och får
endast utföras av utbildad person. Utan
möjlighet till användning av växtskydds-
medel läggs förmodligen stora arealer ner.
• Växtnäringsanvändningen ska tillståndsprövas. Motivet sägs vara att halten av
näringsämnen i hela Mälaren behöver
minskas. Inom det föreslagna skydds-
området ligger cirka 400 hektar åkermark.
I Mälarens tillrinningsområde finns 452 000 hektar. Andelen åkermark i södra Mälarens skyddsområde är alltså 0,9 promille! Effekten på det stora hela blir som alla förstår mindre än försumbar.
Stora brister. LRF är generellt inte emot vattenskyddsområden. Vi ser dock stora
brister i det underlag som presenterats.
Detta har också framförts till Telge nät som valt att inte ta till vara på den kunskap och erfarenhet som de lokala lantbrukarna besitter vad gäller jordbrukets förutsättningar och områdets karaktär.
Många av de föreslagna reglerna saknar
betydelse för vattenskyddet och får bara
karaktären av en inskränkning för ett fåtal lantbrukare utan nytta för kollektivet. Sådana regleringar hör inte hemma i vattenskyddsföreskrifter.
En mer relevant skyddsföreskrift som
reglerar det som behöver regleras skulle även minska risken för Telge nät att behöva betala ersättning för intrånget.
Det skulle vara en mer ansvarsfull
hantering av kommuninnevånarnas pengar utan att ge avkall på vattenskyddet.
Anita Wennberg
Torbjörn Jonsson
LRF:s kommungrupp i Södertälje
Senaste kommentarerna:
Skrivet 9 feb 2010 09:14 Heja Bonden! (Ej registrerad)
Jordbruket har ju funnits i alla tider och varit och är helt nödvändigt för alla och envar av oss. Om det inte är något problem med vattnet vad är det då frågan om? Vad åt ni till frukost i morse? Bröd, fil, gröt kanske. Just det, låt bönderna sköta sitt så att vi även i framtiden har svensk mat i hyllorna.
Skrivet 9 feb 2010 20:30 Andy Pandy (Ej registrerad)
Intressant att Torbjörn Jonsson som skriver debattartikeln dessutom sitter i Telge Näts styrelse sedan många år. Eftersom Telge Nät arbetat med denna fråga i mer än 5 år så känns det ju märkligt att Torbjörn, då han uppenbarligen inte håller med om Telge Näts inriktning att långsiktligt skydda vattenresurserna, inte bestämt sig för att avgå från styrelsen. Hur många stolar kan man sitta på?
Det är också värt att påpeka att Telge Nät inte driver detta helt ensamt utan att liknande arbete sker i de flesta Mälarkommuner. Bland annat har Stockholm Vatten nyligen inrättat ett vattenskyddsområde i Östra Mälaren för att skydda sin vattenproduktionsanläggning
Skrivet 10 feb 2010 09:01 Vattendrickare (Ej registrerad)
En annan fråga blir hur Torbjörn Jonsson kan vara så säker på att böndernas gifter inte skadar dricksvattnet. Vet han att det inte redan finns bekämpningsmedel i vattnet och att det inte riskerar att hamna där om bönderna fortsätter med sina gifter vid grundvattentäkten? Artiklar om problem med bekämpningsmedel vid Södertäljes vattenverk finns i LT:s arkiv. Naturvårdsverket är säkra på att gifterna är skadliga och inte ska användas där grundvatten används för dricksvatten. Och Torbjörn Jonsson skriver själv att bönderna inte själva tycker "det är kul" att använda gifterna. Men det är bönderna som tjänar pengar på att använda gifterna och nu försöker få det till att de har rätt att förorena både natur och dricksvatten för att göra det. Hur kul tror Torbjörn Jonsson det är att dricka hans gifter? Vilket vatten ska vi dricka sen om vi låter det förgiftas? Idag finns inga reserver till Djupdals vattenverk, så att skydda det är viktigare än att låta jordbruket forsätta hota det.
Skrivet 10 feb 2010 23:30 Jussi (Nationaldemokraterna)
Ställer mig en smula tvivlande här.
Dom allt större jordbruken använder alltmer kemikalier.
Politiska beslut tvingar bort småbönder till förmån för större.
Detta är ingen lätt fråga, som så många andra, men, borde inte närproducerat, utan kemikalier och långa transporter vara något att sträva efter?