Inplantering kan bli lyckad
I regeringens rovdjursutredning från 2007 med ”uppdrag att utreda frågan om effekterna av rovdjursstammarnas utveckling” fastställs att en vargpopulation på 500 individer söder om renbeteslandet är en rimlig nivå, med hänsyn tagen till dem som berörs av vargens närvaro, samt forskarrön om artens möjlighet till genetisk överlevnad.
Relaterat
Tidigare socialdemokratiska regeringar har inte lyckats formulera en enhetlig rovdjurspolitik och det regionala missnöjet kring hur rovdjursförvaltningen bedrivits har befäst det som ofta påtalas som en landsbygd–storstadskonflikt, med ty åtföljande polarisering.
Alliansregeringens ståndpunkt har varit att regional förvaltning av vargen gagnar dess överlevnad, eftersom den delaktighet som tidigare förvägrats regionerna då garanteras. När människor på plats som anser sig drabbade kan påverka beslutsprocessen och känner att de blir lyssnade på, ökar också förståelsen för själva problemställningen och man kommer upp ur skyttegravarna.
Länsstyrelserna i berörda län får administrera jaktlicenser, information, ersättning för riven tamboskap och inventering. Från och med den 1 januari i år flyttades en del beslut som tidigare låg hos Naturvårdsverket till länsstyrelserna där viltförvaltningsdelegationer inrättas, bestående av representanter för intressegrupper och politiker.
Naturvårdsverkets roll blir att som överordnad myndighet garantera vargens fortlevnad och utveckling samt se till att ingångna avtal genom de konventioner som Sverige varit med och undertecknat också efterlevs.
Här är det främst Bernkonventionen och EU:s Art- och habitatdirektiv, där naturtyper och arter listas, som EU gemensamt bestämt ska skyddas. Vargen har där särskild bevarandestatus på grund av sin rödlistning som akut hotad art. Riksdagens Miljökvalitetsmål punkt 16 är förpliktigande då den stipulerar ”ett rikt växt- och djurliv”. 2010 är även FN:s biodiversitetsår, alltså året då deltagande länder ska se till att artutrotning och utarmning av ekosystem upphör.
Vargforskarna i Skand ulvprojektet bedömer att mellan 22 och 49 individer bör fällas årligen för att upprätthålla riksdagens nuvarande mål om maximalt 210 vargar och 20 föryngringar. På längre sikt är det dock 500 individer som enligt rovdjursutredningen bör
finnas för att säkerställa vargens överlevnad.
Försök i andra länder, däribland Yellowstone i USA, där varg inplanterats för att spä på friska gener har varit lyckosam. Från att tidigare nästan varit utrotade finns numera livskraftiga och friska vargar. Skillnaden mellan Yellowstone och Sverige är att där finns ingen tamboskap och området är mycket glest befolkat. För att en liknande satsning ska vara framgångsrik hos oss krävs en acceptans från människor i regionerna. Därför är det viktigt att den nya viltförvaltningen slår väl ut och att demokratiaspekten understryks, där man går från centralstyrning till en regional dito.
Alrik Williams
Järna
Senaste kommentarerna:
Skrivet 15 feb 2010 11:53 Calle Seleborg (Ej registrerad)
Fullt så bra är det inte i Yellowstone-området. Boskapsuppfödare upplever nu en boom av spontanaborter. Neospora caninum misstänks. Sprids av vargen. 2/3 av vargarna är nu bärare av dvärgbandmaskar så jägare uppmanas att bära handskar och munskydd när de handskas med fällda djur. Naturligtvis kan man inte plocka bär eller svamp i området.
Bandmasken är på vägg hit från Ryssland via Finland. Sverige-Norge har varit de enda länderna på jorden fria från vad WHO betecknar som en global hälsofara. Med de rika varg- och älgstammar vi har kommer mycket stränga hygieniska krav bli nödvändiga vid vistelse i skog och mark.
Skrivet 15 feb 2010 15:19 Johan (Ej registrerad)
Vilt och fisksätter man in. Blommor och växter planterar man.
Skrivet 15 feb 2010 15:49 Glesbygdsbo (Ej registrerad)
Ja tänk en gång, snart får vi bära samma utrustning som räddningstjänsten använder vid kemiska katastrofer och dessutom alltid gå flera tillsammans och tungt beväpnade i svampskogen för att skydda oss mot de elaka blodtörstiga smittfarliga vargar.
Se bara på övriga Europa inklusive Finland där dvärgbandmasken huserar, där finns det ju ingen friluftsliv kvar och inge törs längre vistas i skog och mark :o)
Nåja, risken att bli dödad eller allvarligt skadad i en viltolycka med några av JÄGARNAS älskade älgar är så mycket större ån att bli dödad av varger eller några av de parasiter som sprids av HUNDDJUR såsom varg, mårdhund och jakthundar, att det bara blir löjeväckande att ens ta upp det i en kommentar som rör inplantering av varg under KONTROLLERADE former och även i fråga om de enstaka vilda vargar som för egen maskin lyckas ta sig genom områden i norr där våra tjuvjagande jägares norrländske kusiner huserar.