Det
besinningslösa
våldet
i
Syrien
fortsätter.
Och
diktaturkramarna
i
"Assadertälje"
fortsätter
att
blunda
för
det
(läs
kommentarerna
här
på
ledarbloggen).
De
regeringstrogna
soldaternas
beskjutning
av
staden
Homs
har
pågått
konstant
sedan
Ryssland
och
Kina,
med
sina
veton
i
FN:s
säkerhetsråd,
i
parktiken
gav
diktatorn
Bashar
al-Assad
ett
carte
blanche
för
att
fortsätta
mördandet
av
den
egna
befolkningen.
Med
ryska
vapen.
De
dagliga
rapporterna
inifrån
Syrien
om
antalet
döda
barn,
kvinnor
och
män
strömmar
in.
Nu
på
morgonen
kom
även
rapporten
att
två
västerländska
journalister:
amerikanska
Marie
Colvin
och franska
Rimi
Autlic
dödats
i
en
granatattack
mot
Homs.
Det
är
dessvärre
ingen
ovanlighet
att
journalister
dör
på
fältet
när
de
rapporterar
från
krig.
Att
det
inte
skett
oftare
i
Syrien
hänger
ihop
med
att
Assad-regimen
vägrade
utländska
journalister
visum
under
inledningen
av
den
nu elva
månader
långa
folkliga
resningen
mot
Assad.
Men
sedan
en
tid
har
ett
fåtal
västerländska
reportrar
kunnat
ta
sig
in
i
landet,
hårt
bevakade
av
diktaturens
soldater.
Deras
rapporter
vittnar
om
ett
hänsynslöst
våld
från
regimens
sida
och
bekräftar
den
bild
som
vi
tidigare
fått
via
mobilfilmer
och
internetforum.
Regimens
förnekanden
väger
allt
tunnare.
Men
den
senaste
tiden
har
den
syriska
regimen
även
gått
hårt
åt
inhemska
bloggare
och
journalister.
I
torsdags
greps
Mazen
Darwish,
ordförande
för
Syriens
center
för
press-
och
yttrandefrihet.
Och
tidigare
har
ett
dussintal
andra
bloggare
och
mediepersonal
tagits
av
säkerhetsstyrkorna.
Bashar
al-Assads land
är,
långt
före
den
arabiska
våren,
ökänt
för
sin
brist
på
yttrande-
och
pressfrihet.
En
man
som
kan
mörda
sitt
eget
folk
har
inga
problem
att
döda
det
fria
ordet.