Varje brott som begås är ett brott för mycket. Det kan nog de flesta skriva under på. Brott upprör och skrämmer. Det är ett hot, inte bara för de som blir utsatta, utan också ett hot mot vårt demokratiska samhälle. Det är lätt att ropa efter hårdare straff och anklaga lagstiftarna för att ”dalta” med de kriminella. Lynchmobben vill se brottslingar innanför lås och bom så länge som möjligt. Ju hårdare straff, desto bättre. Verkligheten bakom brott och straff är mer komplex än så. Det är inte så att hårdare straff per automatik leder till färre brott. Det kan rent av förhålla sig tvärtom.

USA, och särskilt delstaten Texas, har västvärldens hårdaste straff för våldsbrott. Livstidsstraff och till och med dödsstraff väntar den som döms för grovt våld,dråp och mord. Ändå toppar delstaten statistiken för just de här brotten. Det är svårt att avgöra vad som föder vad. Har den höga brottsligheten lett till de hårda straffen, eller leder de hårda straffen till hög brottslighet? Oavsett vad så hjälper i alla fall inte ­hårdare straff för att sänka våldsbrotten i Texas.

Att straffa brottslingar, utöver att hindra gärningspersonen från fler brott, är för att skapa avskräckande exempel på andra och avskräcka gärningsmannen att begå brott igen. Trots det ligger våldsbrottsligheten i USA på en hög nivå. Dödsstraffet, det hårdaste straffet av alla, minskar ­inte brottsligheten och har inte den avskräckande inverkan som man skulle kunna tro. Ingenstans i världen sitter så stor del av befolkningen i fängelse som i USA. Hårda ­lagar och hårda straff ger överfulla fängelser, enorma ­kriminalvårdskostnader och ett ökat socialt förfall. Därför ska vi inte ha en generell höjning av straffen i tron att vi på så vis minskar brottsligheten. Därmed inte sagt att straffen inte har avskräckande effekt alls, det har de givetvis, men inte i all oändlighet.

Att stoppa fler i fängelse när brotten ökar är som att gräva fler gravar när en pandemi drabbar ett samhälle. Det är en naturlig följd, men långt ifrån en lösning. Det är inte straffen i sig som minskar brotten, men det är ett nödvändigt verktyg i en rättsstat. För att straffet som verktyg ska fungera optimalt måste straffskalan och tillämpningen av lagen vara förenlig med de normer och värderingar som råder i samhället. Det råder en snedvridning av straffskalan i dag. Hur allvarligt samhället ser på ett brott ska avspeglas i straffet. När ekonomisk brottslighet, knarkhandel, inbrott och stölder får högre straff än direkt våld mot en annan människa, som våldtäkt och misshandel, då är det inte konstigt att människor vill ha hårdare straff. För straffet är inte bara till för att avskräcka, det är också en moralisk konsekvens från samhället mot den som inte respekterar våra
gemensamma lagar och andra människors liv och hälsa.

Men för att minska brottsligheten räcker det inte med att straffa, avskräcka eller moralisera. Det mest effektiva motgiftet för brottsligheten är troligen starka sociala
ramar. Ett samhälle där människor inte hamnar i utanförskap, där människor tar ansvar för varandra (inte bara genom att betala skatt) och där människor själva kan
påverka sin situation och sitt liv. Självbestämmande och frihet att skapa sin egen framtid kräver tillgång till utbildning, egen försörjning och samma möjligheter, oavsett var du är född, föräldrarnas inkomst, vilken etnicitet eller kön du har.