Kränkta i mataffären ”Jag vet att det är för att vi ser romska ut”
Två kvinnor och deras barn blev kvarhållna av väktare på Willys, när en av dem skulle betala med en matrekvisition från Socialtjänsten.
Relaterat
Det var i tisdags eftermiddag som Aila Åkerlund och Maria Palmros skulle handla mat på Willys tillsammans med sina barn. Maria betalade sin mat kontant, och fick ett kvitto på varorna. När Aila skulle betala sin mat räckte hon över en rekvisition från Socialtjänsten, som skulle bekosta maten. Kassörskan hade aldrig hanterat en sådan lapp förut, och gick då för att hämta en kollega.
När hon kom tillbaka hade hon mycket riktigt kollegan med sig, men även en väktare.
– De trodde att vi skulle stjäla maten. Väktaren bara skrattade och tittade konstigt på oss. Han sa att han aldrig hade sett en sådan lapp förut och försökte trycka ner mig för att jag hade den, säger Aila.
Maria bestämde sig då för att vänta i bilen och började gå mot utgången tillsammans med sina barn. Hon blev då stoppad av väktaren.
– Han drog tillbaka vagnen till kassan och sa att han inte tänkte släppa ut någon av oss. Men ingen av oss hade gjort något fel, vi handlade bara mat, säger Aila.
Att väktare följer efter dem är ingenting ovanligt, berättar Aila. Det gör de ofta när de är i affärer och handlar.
– Jag vet att det är för att vi ser romska ut. Det räcker med att vi ser ut som zigenare för att bli misstänkta. Men vi brukar alltid handla här inne, och de ser sådana lappar varje dag.
Efter en stund blev poliser kallade till butiken.
– Polisen sa att de inte förstod varför de var där och lät oss gå, säger Aila.
Enligt Johanna Eurén, kommunikationsansvarig på Willys, var det hela en fråga om en legitimation var giltig eller inte tillsammans med rekvisitionen.
När Aila Åkerlund lämnade fram sin rekvisition från Socialtjänsten i kassan uppvisade hon även sin finska legitimation.
Kassörskan blev då osäker på om den gällde eller inte tillsammans med rekvisitionen, eftersom den var utländsk, och ringde därför till polisen för att fråga.
– Hon ringde helt enkelt och frågade hur hon skulle göra. Men hon tillkallade ingen polis till platsen, de kom ändå, säger Johanna Eurén.
Läs mer i måndagens papperstidning.
