Ibland säger en enda ögonblicksbild långt mer än 60 minuter hockey. Efter torsdagskvällens match snubblade jag hastigt ned för trapporna från pressläktaren.

I bortre kurvan stod leksingarna och sjöng att ”Tälje åker ur i år”. På hemmastå dröjde sig en ung man med snaggad frisyr och rödvit Södertäljehalsduk kvar. I händerna hade han en SSK-flagga. När han hörde gästernas nidramsa brast det för honom. Han slog flaggan i bitar mot det röda sektionsstaketet.

Det var en sådan kväll.

I vanliga fall ska tränare och spelare vara tillgängliga för media tio minuter efter slutsignal. Nu låste SSK-ledningen dörren och ställde inte upp på intervju förrän nästan en halvtimme hade passerat. Det säger mycket om hur pressat läget är i klubben.

Supporterforumet på hemsidan kraschade eller stängdes under kvällen.
Stormen kommer bara att bli värre. Det enda som kan vända krisläget är segrar.

Finns det något att bygga på?

Jodå, Anton Forsberg visade återigen upp en hög nivå i målet. Känslan är att han bara blir bättre. 2¬2 får han i och för sig ta på sig. Men, av de 35 räddningar han gjorde var många genuint kvalificerade. Om försvaret ger 19-åringen fri sikt och bättre hjälp med returerna kan han växa till en jätte. Och Idoff har också god kapacitet.

Mot Leksand var två femmor bra. Johan Anderssons framförallt. Han och Robert Carlsson samt Damien Fleury skapade tryck om och om igen. De gjorde också matchens enda mål fem mot fem. Även Fredric Andersson, Ziga Jeglic och nye Thörnberg gjorde många bra byten. Strömwall kunde matchat dem hårdare. Men Fleurys tiominutare ställde givetvis till det.

Och bättre tendenser syntes första 25-30 minuterna. Många uppspel var rakare, distinktare genom mittzon. Till spelare med fart. Vi bjöds till och med på mönsteranfall ibland. Det är något att ta med sig.

Problemen är fler. Det får bli ett urval.

Disciplinen var det stora problemet mot Leksand. Att rutinerade killar som Henry och Fleury tar sådana tvåor är bedrövligt.

Fortfarande blir det ibland för duttigt i egen zon. De första passningarna ur pressen måste vara rejäla, hårda, så att spelarna köper varandra tid. Det går inte att bara dumpa över problemet till någon annan.

Och försvarsspelet - vi börjar bli tjatiga, men det är av tvång - duger inte. Mot Leksand var det främst forwardar som syndade. Att missa markering på motståndare som smyger i slottet eller att sälja sig enkelt för skottfinter hör inte hemma på den här nivån.

Mycket kan och behöver bli bättre. Och Strömwall med medhjälpare gör bäst i att hitta vinnande koncept nu. Innan pressen blir ohållbar. SSK ligger faktiskt på nedflyttningsplats.

En bra start är att fortsätta spela rakt, snabbt och hålla sig med fem utespelare på isen.

Jacob Sjölin
jacob.sjolin@lt.se
Twitter: @LT_Sjolin