2 m/s
Thorstens blogg
Blogginlägg
-
Hej. Vi lever. Bloggen är dock i dvala, jag hoppas kunna meddela er snart om/hur bloggandet fortsätter för min del. Tills dess kan vi bara konstatera att Assyriska FF mår bra, vi tränar, har roligt och ska under försäsongen sätta en spelidé som förhoppningsvis både leder till fin fotboll och segrar.
Får ni alltför mycket Thorsten-abstinens finns jag mer regelbundet på min twitter.
Fortfarande #6 - twitter.com/thorstenaff -
De lata dagarna fortsätter. Som fotbollsspelare i december gäller det att hitta projekt. Idag var det tandläkaren som gällde. Varje professionell fotbollsspelare vet hur viktigt det är med tandvård. Annars står du där med ruttna tänder lagom till seriepremiären och blir tvungen att besöka FTV istället för lira mot Bajen.
Till dagens besök hos landstingets största kassako hade jag en tydlig fråga till min tandläkare; Mittback eller anfallare? Om inte en landstingsanställd kan reda ut detta, vem ska då kunna göra det var min tanke.
Det började bra. Vid incheckningen satte jag mitt personnummer direkt och klickade på enter. Typisk striker, behöver bara ett försök. Anfallare it is. Direkt så gick det sämre. Sköterskan ropade upp mitt namn och jag reste på mig. Hamnade dock på efterkälken direkt, när vi travade genom korridorerna mot undersökningsrummet hängde jag inte alls med i sidledsförflyttningarna. Fan, mittback.
Kände mig snurrig och osäker när tandläkaren bad mig sätta mig i stolen. Hoppet tändes dock direkt när svaren på röntgenbilderna kom. Alla tänder var intakta och inga hål. Egenskaper jag enligt min tandläkare delar med 93 % av alla anfallare i europeiska toppfotboll. Först funderade jag på den underliga statistiken men sedan viftade jag bort det, ännu ett starkt bevis på att jag är anfallare.
Motgången slog mig i ansiktet direkt. Visdomständerna smärtade visserligen inte men de hade inte kommit upp helt och hållet, något som tydligen är vanligt bland 87 % av alla mittbackar i Västeuropa. Helvete. Frågade försiktigt hur samma statistik ser ut bland mittbackar i Sydamerika men tandläkaren bara skakade på huvudet och svarade, 97 %.
Nu började jag gripas av panik, inte bara för att jag snart skulle få betala för undersökningen, utan även för min oro att jag inte skulle få svar på frågan som gäckat mig så länge. De olika svaren på frågan fortsatte hagla in, avsaknad av tandsten = anfallare, missfärgningar pga. kaffekonsumtion = mittback. Till slut var undersökningen klar, jag satt där med min perfekta uppsättning sneda och missfärgade tänder och undrade, vem är jag?
Svaret kom fort. Mittbackssteget tog mig genom korridorerna och mot kassan. Väl där möttes jag av ett leende och orden det blir 50 kr, tack!. Femtio riksdaler tänkte jag, är det dolda kameran? Den normala timtaxan brukar vara 6000 kr, något som hade fått mitt tiominuters besök att landa på minst 1000 kr. Hur i helsike går det här ihop? Det visade sig att det finns något som heter tandvårsstöd, något jag hade samlat på mig upp till den härliga summan av 600 kr. Underbart.
Så vad blev svaret på frågan mina kära läsare? Jo, att jag är en glad prick med pengar på fickan som gladeligen spelar där jag blir placerad, så länge vi vinner den där jävla matchen!
#6 - twitter.com/thorstenaff
-
Semester. Den vanliga fotbollsspelaren sticker österut för lite förutsägbar solsemester med öl och pad thai. Själv tycker jag det känns lite gjort. Tråkigt helt enkelt. Jag vill vara unik, göra något oväntat. Vad då tänker ni? Jo, jag drar med mig grabbarna på en ridsemester, inga konstigheter.
Är det månntro Assyriskas nummer 6 längst till höger på bilden?
Tack till en anonym Facebookvän som tipsade mig om bilden. Min flickvän tror dock inte på mig när jag säger att jag inte vet vem det är på bilden, hon kräver att få veta när jag var på denna suspekta semesterresa.
Godnatt!
#6 - twitter.com/thorstenaff
-
Bakom varje framgångsrik man står en överraskad svärmor. Hubert H Humphreys kloka ord stämmer väldigt överens med projektet som jag ägnat mig åt under helgen. Så här är det mina vänner, jag har en fascination för att bygga pepparkakshus. Min kreativa ådra får sitt utlopp en gång på år och eftersom jag varit utomlands i två år fanns det ett uppdämt behov av att vara kreativ, det fanns helt enkelt mer pepparkakskreativitet än vad det finns bollkänsla i Ashurs högerfot.
Eftersom livet är fotboll var jag självklart tvungen att fläta ihop dessa två. Då bygger man en fotbollsarena. Med blod, svett och mjöl tog det mig ett antal timmar men nu är kreationen klar, Södertälje fotbollsarena, med doft av nejlikor istället för kebab.
En överblick av stordådet.
Flygfoto.
Vårt ettriga mini-innermittfält. Tydligt att Narsai är den längst till vänster.
Bränner man en plåt kan man slänga allt. Eller göra det bästa av situationen. Mittbacksparet Konwea och Mbye.
Fick till Freddes pigment perfekt med kristyren. Han ser snabb ut också.
Den ständigt glidtacklande Stefan Batan. Stå upp för fan!
Oscars längd är helt i proportion med verkligheten.
Man ser att det är Koffe. Hur? Bänken och att han är lite snyggare än alla andra pepparkakor.
Melek på sin vanliga plats mellan spelargången och bänken. Skrikandes självklart. Observera hur jag fick till frisyren klockrent.
Ashur med sin kungakrona.
Placerade mig själv som anfallare. Busigt.
Mittlinjedomaren Anti Kanerva delar ut felaktiga gula kort även i december.
Zelge är som alltid där. Fick ganska rätt i antalet också.
Sportkommittén?
I en påhittad pepparkaksvärld kan man väl få låtsas att jag gjorde målet.
Belysningen på arenan lever upp till SvFF:s regler.
I pepparkaksvärlden är Assyriska bäst i världen. Nu ska vi bara försöka överföra detta till verkligheten. Jag hoppas att detta initiativ spred julkänsla och gav er lite energi, nu är det bara 4 månader kvar till seriepremiären 2012.
#6 - twitter.com/thorstenaff
-
Ledigt, ledigt, ledigt. Mer än en vecka har gått av ledigheten och jag befinner mig inte på en strand i Thailand utan på fjärde våningen i Solna. Mindre sand men runt 20 grader.
Efter att ha läst Jiloan Hamads reseskildring från Thailand i senaste numret av Offside tror förstås att jag aldrig jag ska åka till Thailand igen. Jag ska i alla fall inte berätta det för någon. Fick ont i ögonen av att läsa det. Den gode Jiloan trodde att han skulle få träffa fler "vanliga" svenska turister och blev överraskad över att så få kände igen han. Det är en galen generation fotbollsspelare som kommer fram numera.
Tillbaka till fjärde våningen. Julmusik och pepparkakor har dominerat den första veckan av ledighet. Gårdagen och dagen har ägnats åt ett mycket underligt projekt som ni kommer få se resultatet av i morgon. Jag vill bara understryka att jag är en underlig människa. Låt den informationen få smälta in tills imorgon, ni kommer förstå.
Med all denna ledighet blir det nästan omöjligt att blogga. Kan ju inte skriva skit om Micke Ishak när jag inte får träffa han, kan inte mobba Narsai om jag inte vet vad han gör eller skriva lustigheter om Batan när alla är jullediga. Får väl börja hitta på saker. Det är förstås mitt främsta signum.
Nu ska jag avrunda det här, projektet måste slutföras. Ett projekt som kommer få er att glömma Silly season, forum och Zlatan. Alltså allt som är viktigt för fotbollsfans.
#6 - twitter.com/thorstenaff (Twittern lever lite mer än bloggen)
Annat innehåll
Prenumeration
Sök i bloggen
Senaste inläggen
Arkiv
Sök bland 900 annonser
Kontaktinformation
