Blogg - publik

Om arbetet på en nyhetsredaktion

Blogginlägg

1. Webbnytt

   På en månad (29 aug till 28 sept) fick LT.se 62 573 besök via 784 olika källor. Det kanske inte är så förvånande att de flesta är sportrelaterade. Men sociala medier är också bra hänvisare. Den sajt där flest befinner sig som klickar sig vidare till vår webbsajt är SSKs (14 156 besök från 29 augusti till 28 sept), trea är Facebook (5 422 besök under samma period).

   Här är listan i sin helhet:

   1. sodertaljesk.se
   2. svenskafans.com
   3. facebook.com
   4. assyriska.se
   5. eniro.se
   6. hujada.com
   7. twitter.com
   8. kringelstan.se
   9. okänd
   10. kanalen

   I går var det dock Facebook som toppade listan. Under gårdagen (28 september) gav hänvisningswebbplatser 4 760 besök via 256 källor. 814 av dessa kom från Facebook.

   ps ursäkta att jag inte länkar men med det här bloggverktyget skulle jag inte vara klar förrän i morgon och riktigt så är det inte tänkt med bloggar

   • • Tina Lagerström
     • 29 sep 2009 09:54
     • Permalänk
   • • Kommentarer (1)

     • Dela på:

       Facebook Twitter

2. Branden och webben

   Branden i Hovsjöskolan är en tragisk händelse som berör ett stort antal personer i Södertälje. Vi på LT försöker bevaka den så gott det går och självklart inser vi att det är många som får sin information via LT.se.

   LT.se har ingen webb-bemanning på kvällen annat än att nattchefen och kvällsreportern försöker se till att information om aktuella händelser kommer ut så fort som möjligt. När det brann på Hovsjöskolan i går var prio ett att komma ut dit för att säkra en så bra och väl genomarbetad bevakning som möjligt. Men samtidigt jobbades det febrilt på redaktionen, sportredigeraren Jocke fick skriva en första text som las ut vid 19:45, den uppdaterades senare under kvällen och vi fortsätter så klart med vår bevakning av branden under dagen. Med de små resurserna vi har är det fantastiskt att vi lyckats så bra.

   Under gårdagen kom mängder med läsarbilder in via mejl till vår mejlkorg. Vi på LT är oerhört tacksamma för att läsarna hör av sig med tips och bilder och belönar alla tips som leder till publicering med två trisslotter. Webbredaktören Fredrik har skapat ett bildspel för läsarbilderna och dessutom ordnat så att läsarna själva kan ladda upp sina egna bilder till bildspelet. En nymodighet som vi inte testat förut i nyhetsarbetet – men som vi får möjlighet att utvärdera nu. Så ladda upp din bild – och kolla in de andras.

   Tina Lagerström
   Nyhetschef

   • • Tina Lagerström
     • 12 aug 2009 10:33
     • Permalänk
   • • Kommentarer (0)

     • Dela på:

       Facebook Twitter

3. Panik

   I dag torsdag fick vi på LT reda på att svininfluensan har nått södertäljeområdet. Det finns tre konstaterade fall i Nykvarn, kanske flera.

   Det här är så klart något vi som lokaltidning måste bevaka. Och berätta. Var ska man annars få reda på om svininfluensan har kommit till stan om inte i sin lokala tidning?

   Men LT vill inte bidra till någon hysteri kring pandemin. I texten vi publicerade på nätet på torsdagseftermiddagen konstaterar läkaren som är intervjuad att det inte är farligare än en vanlig influensa.

   Det skrivs mycket om pandemin just nu och vår uppgift i det här läget är att informera så mycket som möjligt, berätta det vi kan få reda på. Just för att det inte SKA bli hysteriskt. Ju mer information man har desto lättare är det att fatta ett beslut om hur man ska reagera – om man ska reagera alls.

   Och till dig som tycker att vi ska skriva om barn som svälter i Afrika – jag är ledsen, men det gör vi inte annat än på vår utrikessida. LT:s hela affärsidé går ut på att skriva om de nyheter som på nära håll berör de boende i Södertälje, Nykvarn, Järna och till viss del i Gnesta. Det är vad en lokaltidning är till för.

   Tina Lagerström
   Nyhetschef

   • • Tina Lagerström
     • 16 jul 2009 20:14
     • Taggar: omvärldsbevakning svininfluensan
     • Permalänk
   • • Kommentarer (0)

     • Dela på:

       Facebook Twitter

4. Nätförakt

   Många gånger möter vi ett oerhört förakt i kommentarer på LT.se. Både mot de journalister som skriver texter i LT, och mot andra kommenterare. Och jag får ofta mail från läsare som inte bara är otrevliga utan ibland rentav provokativa. Och anstränger mig för att hålla en trevlig ton i mina svar även när jag känner att gränsen för vad man kan tåla har passerats.

   Jag är absolut för att vi på LT för en dialog med läsarna kring vad och hur vi skriver, hur texterna är vinklade och vad som står i rubriken. Det är en av anledningarna till att vi startade den här bloggen och det är också därför jag är så aktiv på Twitter.

   Men att ifrågasätta en journalists kompetens för att han eller hon inte satt stor bokstav på rätt ställe i en text är bara småaktigt. Att ifrågasätta en journalists kompetens om han eller hon har ett namn som klingar lita annorlunda är okunnigt och idiotiskt.

   Det har snackats och skrivits mycket om näthat (och även nätkärlek ) på sistone, och visst är det så att möjligheten att göra sin åsikt hörd med hjälp av bara ett par knapptryckningar gör att mängden “troll” och idioter som rör sig på nätet ökar. Samtidigt som det förenklar och förstorar möjligheterna till att utnyttja sin demokratiska rätt att göra sin röst och åsikt hörd. Med det ena följer det andra.

   Nyanser går förlorade när det gäller det skrivna ordet. När jag tidigare har fått ett argt telefonsamtal har jag enkelt kunnat förklara hur vi har tänkt, varför det blev fel om så var fallet, och kanske till och med få uppslag till en bra uppföljning. Kommentarerna blir ibland mer av en envägskommunikation, ibland med människor som bara vill ha rätt och inte är intresserade av en dialog.

   Som kommenterare får man inte glömma att man själv har ett ansvar. Att respektera andra personer och deras åsikter, även om man inte håller med och vill argumentera emot. Att respektera skribenterna på LT.se – påpeka gärna fel, gör din åsikt hörd – men man behöver inte vara otrevlig.

   Att föra sig på nätet borde inte vara svårare än att föra sig ute i det verkliga livet. Bemöt andra såsom du vill bli bemött själv.

   Tina Lagerström
   nyhetschef

   • • Tina Lagerström
     • 14 jul 2009 15:02
     • Taggar: kommentarer lt.se näthat
     • Permalänk
   • • Kommentarer (2)

     • Dela på:

       Facebook Twitter

5. Namnpublicering eller inte?

   En 56-årig man, Börje Lindström, försvann när han var ute på promenad med sin assistent i onsdags. Från början skrev vi inte ut hans namn i vår rapportering på webben – fastän vi kände till det – eftersom vi inte visste vad som hade hänt honom. Vi hade mycket knapphändiga uppgifter och utifrån dem kändes det inte som om det var lämpligt eller ens nödvändigt.

   Allteftersom torsdagen gick fick vi fler uppgifter om mannen. Hans psykiska funktionshinder gjorde att han inte sökte kontakt med människor – men samtidigt var han ute i ett oväder, klädd i tunna kläder – så den som sprang på honom kanske hade haft hjälp av att veta hans förnamn, för att lättare kunna få kontakt.

   När polisen också gick ut med en bild på Börje kändes det alltmer väsentligt. Hans anhöriga var underrättade om försvinnandet och ingen skulle kunna ta skada av att vi berättar vad han heter och hur han ser ut. Tvärtom, det kunde bara hjälpa Börje.

   Den stora diskussionen när det gäller namnpublicering handlar oftare om förövare till brott. Och då är den stora diskussionen vem som kan skadas av en namnpublicering. Ofta väger det mellan hur stort allmänintresset är, hur allvarligt brottet är kontra hur många/vem som skadas av att allmänheten får reda på namnet och eventuellt ansiktet. Det kan handla om hustru, men kanske särskilt barn med samma efternamn som den brottsmisstänkte.

   Det är mycket, mycket sällan som ett medium publicerar namnet på någon som misstänks för ett brott. Det händer dock ibland när någon åtalas för brottet att kvällstidningarna kan – i fall där det finns ett stort allmänintresse – släppa namn och bild, till exempel i fallet med Hagamannen. Oftare är det så att när någon är dömd för brottet – och alltså juridiskt sett anses faktiskt ha utfört det – som media publicerar namnet och eventuellt någon bild. Och även då diskuteras det om allmänintresset är så stort att det är okej att två barn med samma, ovanliga efternamn får i hela sitt liv leva med allmänhetens vetskap att deras far var en mördare/våldtäktsman/vad det nu kan röra sig om.

   Länstidningens etiska riktlinjer är som följer:

   • Vi publicerar namn och bild på brottslingar dömda för mord, dråp eller narkotikbrott till åtta år eller livstid.

   • Farliga brottslingar på rymmen namnges och visas på bild.

   • En ekonomisk brottsling som lurat till sig stora summor kan bli namnpublicerad. Vårt uppdrag är att varna allmänheten.

   • När det gäller snusk på korgen namnger vi både krog och ägare. Detta för att ingen oskyldig ska misstänkas.

   • Vi har en lägre tröskel för namnpublicering där personens maktposition och ämnet avgör.

   • När det gäller dödsolyckor väntar vi i princip ett dygn innan vi namnpublicerar för att vara säker på att polisen underrättat anhöriga. Och då anstränger vi oss för att få tag i närmast anhöriga för att berätta i förväg om publiceringen. Detta gäller också olyckor med barn.

   • När det gäller anmälan till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, publicerar vi namn på fälld läkare/tandläkare och så vidare, samtidigt som vi försöker få en kommentar från berörda. Anmälda yrkesutövare (men inte fällda) kan övervägas om personen ställer upp och pratar liksom anmälaren.

   • Vid självmord skriver vi inget om de är av privat karaktär. Men om det finns många vittnen, ett offentligt sorgearbete och om det innebär konsekvenser för staden och dess invånare kan vi publicera namn och orsak.

   • Bildpublicering från dödsolyckor sker, men vi iakttar varsamhet i bildvalet.
   • • Tina Lagerström
     • 10 jul 2009 14:14
     • Permalänk
   • • Kommentarer (1)

     • Dela på:

       Facebook Twitter